Tillbaka i Borås igen

Nu är vi tillbaka igen.
Det var en härlig resa med många härliga skratt, djupa funderingar och ett och annat sånginslag.
Hela bussen var fylld med förväntansfulla, ivriga människor att komma till Templet i Köpenhamn. Stämning var på topp, även om många sov under bussresan dit ner. Det kändes liksom i atmosfären.

Väl hemma igen kraschade både Pelle och jag nästan innan vi hittade sängen...och vi sov som knockade individer....

Men nu är det en ny dag, nya möjligheter och nya äventyr.

kramis

Göteborg Horsshow 19-22 feb 2009

Någon som skall till Göteborg i februari?
Vi behöver beställa biljetter nu iså fall.

Jobb

Idag har jag flyttstädat ett hus utanför Borås.
Äntligen har jobben börjat komma in lite...

Imorgon kl 5 på morgonen åker vi till Köpenhamn för att besöka templet där. Det skall bli kul. Det var ett tag sen sist...

KraM

Va!!! Finns det ridhus i Borås...?

Vem vet....det kanske, kanske finns ett ridhus i Borås. Jag har hört ryktas om det, men vi kommer ju aldrig dit, så det kanske inte spelar någon roll om det finns någon eller ej.... phuu...

Regn och blåst men ialla fall barmark. Ändå en tröst.

Kram

Styltor och annat roligt

Jaa, så var det dags igen då... styltor under fötterna på en stackars tapper pålle.
Fast det går väl ingen nöd på honom, kanske.
Lite orolig är jag över att han är så stilla i hagen...hmm. Jag hoppas på att det skall bli bättre om ett tag. Kanske när Solveig får en häst att rida på.

Idag var jag i stallet tidigt. Redan vid 9 snåret faktiskt.
Lilla Molly skulle ridas en sväng av en liten gullig tösabit, och vi passade på att hänga med ut i skogen. Han har ju lite jobbigt med det där att bli lämnad ensam kvar. Det är en helt annan sak om det är han som går iväg. Det kan han gå med på efter viss övertalning. Men inte om alla går och han får vara kvar själv.

Jag har köpt snödojor och ett stalltäcke till honom idag också. Jag hoppas på att det blir lite lättare då, att jag kanske inte behöver sparka av hans styltor så ofta. Broddar skall han få på sig också, så fort jag har lärt mig hur man sätter på dem.

Imorgon, om allt går bra, kanske vi tar oss ända till ridhuset för ett träningspass. Om jag får in han i transporten, vill säga!
(Ja, jag har hälsat från dig Malin och sagt det du sa, men jag vet inte precis om han såg ut att bry sig så mycket om det, just då...)

Någon gav mig tipset att ta på honom en repgrimma och longersnöre, trä snöret ett varv runt stången längst fram på transporten, gå bakom honom och låta honom lasta sig själv. Det kanske funkar... Det kan vara värt ett försök ialla fall. Men vad gör jag om jag misslyckas. Måste jag hålla på tills han minsann har lärt sig en läxa och gått på? Eller ge upp när han är blank av svett och jag är gråtfärdig av frustration? Vinner han då? Jag vet inte.

Jag hoppas bara på att han skall gå på direkt, som om han aldrig gjort något annat. Det är ialla fall vad jag tänker att han gör....tror jag...

Kramis

En Bulldozer kikar fram...

Tjenamors allihop!
Tack för en jätterolig kväll! Underbart att få umgås med er igen!
Tillbaka till Borås kom jag, om än lite långsamt. Det var rejält halt på sina ställen.

När jag var borta hände det saker ska jag säga....

Min älskade fyrbente vän, passade på att ha lite skoj och bus med stackars Mari som skulle ta ut honom en sväng.

De hade begett sig på en skogsrunda i lugnt tempo, när Ashley fick för sig att fara hotade. Han slängde sig åt sidan (som han aldrig brukar göra...) och stackars Mari fortsatte rakt fram tills hon dunsade i backen. Foten fastnade i stigbygeln. Men hon insåg snabbt faran och befriade sig ur den kvickt.
Som jag förstod det stod Ashley stilla tills foten var ut, sedan galopperade han hela vägen, samma väg de hade ridit innan, ända hem till stallet.
Mari som såg honom kunde inte fatta varför han inte genade, för det hade gått mycket fortare!

Nåja, Mari genade istället och tog fast honom utanför stallet där han stod helt oförskämt och väntade på henne. Förmodligen med tanken: -Var du med på den, du? Och:- Varför galopperade inte du? Det var ju skoj!!!

Ok, under tiden hade några jägare sett en häst som kom galopperande utan ryttare och tänkte att de måste hitta den där stackars ryttaren, som kanske ligger skadad någonstans i skogen. Så de raringarna satte sina spårhundar till att följa Ashleys spår tillbaka för att hitta Mari.
Nu var det ju bara det, som jag har sagt innan, Mari genade genom skogen för att om möjligt genskjuta Ashley, så någon skadad ryttare kunde jägarna inte hitta.

Däremot såg de en mycket bestämd ung dam som kom ridandes barbacka tillbaka genom skogen , för att hitta en stigbygel som hade lossnat under den glada galoppen hem.

Marie förklarade att hon var den första ryttaren också och att hon hade tagit en genväg och därmed missat jägarna som ju följde Ashleys spår.

Nu tror ni att historien slutar där? Neej...
Han hann med en sak till, den lille rackarns bulldozern...
Solveig, som den goda och omtänksamma moder hon är, skulle hjälpa Mari att få ordning på Ashley efter deras lilla äventyr. Ashley kände sig kanske lite trött i benen efter sin språngmarsch, och tyckte kanske att han behövde lite mjukare att stå på...

Jooo, han ställde sig på Solveigs fot....!

Igår när jag pratade med honom, såg han så nöjd ut...

Kramis

En alldeles vanlig onsdag

Bitande kallt idag... nåja relativt kallt i alla fall...

Vi skall ut på en liten tur nu på morgonen, pållen och jag.
Allt går bra, enligt planerna. Förutom att det inte har blivit så mycket dressyr ännu.
Men vi ska, vi ska.

Idag onsdag kommer jag hem till ön ett par dagar. Hoppas jag får tillfälle att träffa er då. Speciellt nyfiken är jag på Kamikaziryttarens hästapålle. Skall bli roligt.

Det skall bli kul att träffa er igen, allihop!
Ses snart!
Kram

Skogstur

Vi var ute och red 2 timmar i skogen igår!
Vi var rätt så nöjda när vi i kvällsmörkret traskade in på gårdsplanen.

På våran tur gällde det att vara en tapper och mäktig ädel springare...
Först en bro med fräsande stora kryp med lysande ögon (bilar)som kom från båda hållen samtidigt och försvan under bron. LÄSKIGT värre!
Sedan har vi de där konstiga bäckarna som porlar så det kryper i skinnet på en stackars Haflinger...och gott om dem var det också i detta regnande.
Skogsvägarna var goa att galoppera på, både länge och väl. Upp och ner för backarna med vinden i ansiktet så att manen fladdrade. Det var så härligt att matte inte kunde hålla sig i skinnet utan släppte ut ett: Jiihaa....
Jovisst ja... vi hade sällskap av en annan Haflinger, ett litet sto, och en islandshäst. Lite knubbiga men läckra små töser, tyckte jag....ha ha ha...

Matte har lovat att vi skall ut i morgon eftermiddag igen. Ska bli spännande, fast hon har hotat mig lite med att en viss dressyr kommer att utföras på vissa sträckor. Undrar vilka...

Gnägg på er alla.
PS Matte hälsar

Grattis till Kamikaziryttaren!!

GRATTIS!!
Kul att du har fått en häst att pyssla med!
Hoppas ni skall trivas bra tillsamans och få många härliga ridpass tillsammans!

Igår skrev jag att jag skulle se om jag kunde få tag på en sadel till Ashley.... nåja...
Vi åkte till Alingsås och hämtade 7 sadlar i vaierande form och storlek. Inte så mycket varierande i priset. Det låg mellan 5000-13500 ca. Vilket jag tyckte var lite väl mycket med tanke på att den dyraste faktiskt var en sämre begagnad!
Nåja, ingen av dem var i alla fall någon som passade bra. Det fanns en Hubertus Haflinger XW, som jag hoppades mycket på. Men den var inte ett dugg bättre än den Hubertusen som han redan har...och den är ju för liten.
Men sedan tänkte jag så här...
När Ashley var något smalare, mer vältränad...då passade ju hans Hubertus fint.

Så gissa vad som gäller nu?

Träning och åter träning.
...i ösregnet...utomhus....

Vi saknar er
kram

En tripp till Alingsås

Idag skall jag och Solveig åka till Alingsås för att titta på sadlar till Ashley.
Han behöver ju som sagt en annan sadel, en som inte trycker på manken.

Det lär nog bli ett litet äventyr att få tag på rätt sadel...det finns så mycket som kan bli fel...

Men jag tänker inte ge mig. Jag tänker leta till jag har funnit den perfekta sadeln för honom.
Jag skall försöka att ha både Malin och Peder på mina axlar när jag väljer och synar!!

Gissa vad det är för väder idag? REGN...så klart...

Simhuden mellan tårna....

Ja, ja, ja....jag vet att jag är urusel på att skriva.

Men vem har tid...när det händer just ...ingenting!

Regnet, det bara ÖSER ner. Folk är ute och festar hela natten och, låter det som, samlas runt vår husvagn på småtimmarna för att klämma ur sig den sista festyran för natten. Phuu...!

Ashley mår bra, fast jag tror att han är lite deppig. Hans nyvunna kompis Liponia flyttade i lördags. Så nu gör han sitt bästa att söka tröst hos den lilla shettisen Molly. Hon skriar åt honom när det inte riktigt passar henne, och då blir han såå besviken.

I lördags var vi ute en lång sväng igen, Vidgade våra vyer lite till. Vi var ända nere på militärens övningsområde och kollade läget. Ashley var mycket modig och tapper! Som en extra skrittrunda gick vi seda med Molly runt sjön. Ashley tyckte det var kul, tror jag. Han älskar henne, misstänker jag... Molly drog en liten vagn efter sig, och det fick mig att minnas en och annan liten gullig shettis på Öland som drog vagn efter sig. (Starlight & Bumbi).

Idag är det meningen att jag skall ut och dela ut mer flygblad här i bygden. Regnet till trots.
JAG LÄNGTAR EFTER SOL!!!! eller åtminstone uppehåll....

kramis

Backe upp och backe ner...

Idag har jag och Solveig ridit ut i skogen med våra hästar. Ashley var på ett gott humör och trivdes fint med att traska på skogsvägarna. Nåja lite läskigt tyckte han att det var med porlande bäckar bland annat. Däremot när vi kom till en lite träbro, sa jag till Solveig att här hoppar jag hellre av och leder honom över, för jag trodde att han skulle få för sig att hoppa/skutta över. Men icke... han gick på som om det bara vore plan mark, han brydde sig inte alls. Lycklig över att det gått så bra, förberedde jag mig på att sitta upp igen, när den lille köttbullen trampade med hela sin tyngd på mina tår!
Turligt nog har jag stålhätta, men jag kände att han trampade lite utanför den, och det kändes rejält kan jag säga...
Någon dressyrträning har det inte blivit än. Jag har inte kunnat lasta min älskade bulldozer, för han vägrar att lämna sina nyvunna kompisar. Och jag måste säga att jag förstår honom. Det var inte så länge sedan som han tvingades lämna sina tjejer på Öland...
Men skam den som ger sig..
På måndag skall jag rida honom till Borås Ridhus för ett ordentligt arbetspass. Bara ritten dit blir nog en liten prövning för honom. Men jag tror att han också kommer att stärkas av den ofrivilliga promenaden.
Annars inget nytt på arbetsfronten.... börjar bli tråkigt...Pelle har fullt uppmed jobb. Men jag hoppas stort på den där Julivern och städmanin som brukar infinna sig så här års hos de flesta kvinnor.
Vi tänker ständigt på er, jag och min ädle springare.

Gnägg från Ashley
Kram från mig

Jag och Ashley har varit ute på en liten tur alldeles själva! Han tyckte nog att det var lite läskigt med så mycket skog, och lite jobbigt var det med ett och annat kalhygge, men han var såå tapper!
Jag har varit funktionär påBorås Ridhus nu de senaste dagarna. Vi lket stort arr de har gjort!
Änglahoppet har samlat ryttare från hela norden. Och skall jag bara tillägga...PONNYMAMMOR...de är inte lätta att tas med alla gånger när tävlingsnerverna sätter in...
Idag skall jag var inne på banan och kratta och stå i vägen. Det skall bli kul!
Bitande kyla idag på morgonen...hela 2minus, eller nåt.

På måndag skall jag ta hästen och bege mig till ridhuset för ett ordentligt träningspass. Det skall faktiskt bli riktigt skönt. Och det tror jag faktiskt att Ashley tycker också!
Kram