Backe upp och backe ner...

Idag har jag och Solveig ridit ut i skogen med våra hästar. Ashley var på ett gott humör och trivdes fint med att traska på skogsvägarna. Nåja lite läskigt tyckte han att det var med porlande bäckar bland annat. Däremot när vi kom till en lite träbro, sa jag till Solveig att här hoppar jag hellre av och leder honom över, för jag trodde att han skulle få för sig att hoppa/skutta över. Men icke... han gick på som om det bara vore plan mark, han brydde sig inte alls. Lycklig över att det gått så bra, förberedde jag mig på att sitta upp igen, när den lille köttbullen trampade med hela sin tyngd på mina tår!
Turligt nog har jag stålhätta, men jag kände att han trampade lite utanför den, och det kändes rejält kan jag säga...
Någon dressyrträning har det inte blivit än. Jag har inte kunnat lasta min älskade bulldozer, för han vägrar att lämna sina nyvunna kompisar. Och jag måste säga att jag förstår honom. Det var inte så länge sedan som han tvingades lämna sina tjejer på Öland...
Men skam den som ger sig..
På måndag skall jag rida honom till Borås Ridhus för ett ordentligt arbetspass. Bara ritten dit blir nog en liten prövning för honom. Men jag tror att han också kommer att stärkas av den ofrivilliga promenaden.
Annars inget nytt på arbetsfronten.... börjar bli tråkigt...Pelle har fullt uppmed jobb. Men jag hoppas stort på den där Julivern och städmanin som brukar infinna sig så här års hos de flesta kvinnor.
Vi tänker ständigt på er, jag och min ädle springare.

Gnägg från Ashley
Kram från mig