Det är bara att erkänna...jag är en usel bloggare!
Jag glömmer hela tiden bort...nej, jag prioriterar andra saker än min blogg.

Men just nu i denna stund har jag tid att sitta en stund med den i alla fall.

Sedan sist har jag äntligen opererat min höft. Bytt ut hela leden med den nyaste tekniken som finns tillgänglig. Det är nu två veckor sedan, lite drygt. Och jag kan bara säga detta: Det var längesedan jag kunde gå utan smärta. Det känns toppen!
Vänta bara! Om en vecka eller två jagar jag ifatt de flesta.
Träning förekommer inte en eller två gånger om dagen, utan hela tiden i princip. Jag har gett mig den på att jag SKA kunna rida igen!
Dessutom har jag stall-abstinens. Men jag skall till stallet idag när Ashley skall bli klippt igen. Det blir skönt för honom. Han blir jobbigt svettig nästan så fort han rör sig, stackaren.
Jag har ju haft turen att få en hel härlig familj som sköter om honom åt mig medan jag är konvalecent. Nästan hela min "stallfamilj" är angagerade i hans välbefinnande. Jag måste komma på ett bra sätt att tacka dem allihop för hjälpen.
Förslag mottages gärna!!

Kramisar

Uteritt i Byerum på norra Öland

Vi fick en sån härlig uteritt uppe i Byerum!!!

Helt underbar natur! Solen sken, vinden blåste och hästarna frustade av glädjeyra...

...kan det bli bättre?!

En tripp till Ge-Kås i Ullared

Före, med alla pengar i behåll...

...glatt förväntansfulla!!

Efter, med lite mindre pengar i behåll...

...men fortfarande glada!!!

Men vi hade en kul heldag i Ullaredsaffären!

På vägen hem sprang det upp en älg på vägen framför bilen.

Annelie lotsade oss säkert förbi skogens konung.

Han ville för övrigt inte vara med på bild.

Han smet ner i skogen igen, så fort kamrorna kom fram... typiskt!

Gänget samlat för en kväll ute på bowlingarenan.

Favotjejen fyllde år, så då passade vi på att ha lite extra kul!

När hon vann, favotjejen, var det mindre kul....men kommer väl över det...antar jag...

Kramisar

Nerver av stål...

...önskar jag att jag hade!!

Imorgon skall jag och kompisen göra teoriprov för tungt släp. Behöver jag säga att nerverna spelar mig ett och annat spratt idag.
Jag har gått igenom och besvarat alla frågor jag kan hitta på nätet, så nu känner jag mig någorlunda förberedd, ialla fall...

Får se hur det går imorgon...

Missa inte den spännande fortsättningen i nästa inslag...!

Tro de´

Nu ska jag för er berätta...
Vet ni om att jag har en helt fantastisk häst?
Vet ni om att jag har en så underbar tränare?
Vet ni om att mina vänner är de bästa jag har?
Vet ni om att jag fortfarande är djupt förälskad i min man?
Vet ni om att ...nja det kan jag inte berätta om...

Men...

Vet ni om att jag är världens lyckligaste som..
-har en fantastisk häst
-har en underbar tränare
-har de allra bästa vännerna
-är såå förälskad i min man

Jag kan inte säga det nog många gånger...

Lyckliga mig!!

Kramis

Vi såg rumpnissar och....

Nu har vi varit ute på äventyr igen, skall jag säga!
Annelie och jag och våra pållar gav oss iväg ut på äventyr dit näsan pekade.
För dagen pekade den väster ut, mot Solliden och Slottskogen, den trolska, frodigt grönskande dalen ner mot vattnet på västra sidan av ön.
Solen sken och vi hade underbart roligt tillsammans. Vi hittade en ny ridväg också. Över en stor stock bar det av in i grönskan på en liten vindlande stig. Stenpartierna var mosstäckta för det mesta, precis som hämtat ur "Ronja Rövardotter".
Vid ett tillfälle, kunde vi nästan svurit på att vi såg en Rumpnisse som nyfiket stack upp ur mossan, lade huvudet på sned och frågade: Vafö de` då? Vafö gö` di på de` vise?
Behöver jag säga att vi red med andakt...
Hästarna njöt, vi njöt och vi tror bestämt att naturen njöt med oss...
Hela rundan tog ca 2 timmar med skritt ... för det mesta... innan vi var tillbaka i stallet, trötta och nöjda!
Kramis

Kvällsrunda

Igår kväll var vi ute ett litet gäng och red en runda i skogen!

Det var såå härligt!!!

Vi tog det lugnt...nåja så lugnt det nu kan bli med en överpigg liten köttbulle till häst...!

Han rullade runt ...stundtals ...precis som en liten köttbulle över stigarna i skogen.

Jag tröstade mig med att han har ju så korta ben så han MÅSTE ju trava/galoppera ifatt de andra... (hi hi hi)

Vid ett tillfälle vände sig kompisen om och frågade om han var stressad...? Jaa...jooo... det kan vi kalla det för, sa jag.

För vi hade ju sagt att det skulle bli en lugn och avslappnad skrittur i den vackra naturen.



Jag njöt i fulla drag!

Och det gjorde Ashley med...det vet jag!



Kramisar

Hemma igen

Nyss hemkomna var det tillbaka till jobb och vardag..
Vi älskar verkligen vårt hus och vår trädgård, som för övrigt växer ganska vilt...
Det är som de säger: Borta bra men hemma bäst. Verkligen.

Nu skall ingen missförstå mig!
Vi fullkomligt älskar Borås också. Vi känner oss lite kluvna, minst sagt!
När vi är i Borås, vill vi bo där.... När vi är hemma på ön, vill vi bo här..jaa..ni förstår säkert...

Från det ena till det andra...så har "träningen" med Ashley gått bra. Dvs när jag har ridit, för det har inte blivit så mycket av det. Tack och lov för att Jill rider honom ibland, så han får komma ut och röra lite på sig.
Mina höfter värker nästan ständigt, och jag vet inte riktigt än om jag skall genomföra den där operationen och sätta in en helt ny höftled. OM jag gör det, blir det redan i november. Det betyder att jag måste vara sjukskriven helt i minst 6 månader, då jag inte ens får lov att stödja på benet.
Nu hör ju till saken också att jag har börjat få in mer och mer arbete som ju också gäller över vintern....dilemma...
Jag har inte råd att anställa någon i min lilla firma. Och finna någon som ställer upp gratis OCH kan städa så som jag vill att det skall städas...NOGA... går det?
Om någon vet hur jag skall göra...?!

Kramisar

Minisemester

Nu ska vi åka på en mini-minisemester, den enda vi får denna sommaren.
Tänk att varje år säger jag att denna sommaren skall jag minsann ligga och lata mig iallafall några dagar på stranden... men icke... det händer aldrig!
Jag har inte ens lyckats att doppa tårna i havet en enda gång denna sommaren...trist, eller hur?
Men jag ger inte upp hoppet. Min man har lovat att när jag fyller 50, då drar vi till Grekland eller Maldiverna eller nåt. Åhh vad jag längtar!! Inte till att jag fyller 50, men till lata sköna dagar i grönskimmrande varmt hav....härligt.!!!

Annars är det ju lika härligt att mocka, borsta och rida på en dammig bana eller slåss mot flugorna en varm sensommarkväll i Tryggestad!!

Kramis

Tävlingsdax

Så var det klart!
Vi gjorde så bra ifrån oss på tävlingen!
Vi kom på 16:e plats av 20 startande. Det var jättebra!
Vi är så nöjda!
Det är otroligt vad en "gammal hund kan lära sig att sitta"!!!!

Nu laddar vi om och gör minst lika bra ifrån oss på nästa tävling i september.
Kramis

Förberedelser

Nu känner vi oss väl förberedda!!
Vi har tränat, fixat och donat. Allt känns toppen! Ashley går såå fint och lydigt, och han beter sig som värsta dressyrproffset emellanåt....
Humöret är på topp, kroppen är det jämna plågor i (som vanligt, alltså), och vädret håller sig i schack...

Tills för ca 1 minut sedan....

Då ringde jag till Lotta och hon talade om för mig hur många det var anmälda till tävlingen på Lördag!
Där rök det lugnet!!!
Nu pirrar det i magen, jag har myror i benen och rysningar utefter ryggraden. Ömsom fryser och svettas jag....hur skall detta gå!!!
Min tränare sa till mig igår senast att: på lördag kommer det att gå fint, bara han gör ungefär som nu! Det får vi räkna med, tyckte hon.

Jo, det kan vi väl räkna med, tänker jag nu. För med min lille Ashley är det såå lätt att räkna fel... ibland.

På fredag skall han på en skön tur i slottsskogen med en av sina favoryttare på ryggen. Den turen kommer de att älska båda två, det är ett som är säkert.
Resultatet blir kanske att jag får en härligt avslappnad häst med en underliggande pigghet på lördag. Jag hoppas på det, i alla fall.

...se där...jag klarade av att skriva lite oftare...tro dé...

kramisar...och väl mött på lördag!!!

Semester...vad är det?

jajaja...
Jag vet...jag är usel på att skriva på min blogg...
Men det finns ju en fördel, kan man säga..
Det som är dåligt , eller i sämre skick, kan alltid göras bättre! Så det så!!

Nåja, försöka duger.
Nu har vi i alla fall satt fart igen med träningen. Det är ju snart två tävlingar på raken. Nästan.
Träningen går bra, han är duktig.
Jag skall berätta hur duktig han är: Idag när jag red igenom dressyrprogrammet, genomförde han hela programmet med en fastbiten broms i ansiktet!
Stackars Ashley!!! Det måste ha gjort ont ju! Men han bara kämpade på....för min skull...

Jag älskar honom!!

Skryt

Nu kommer lite skryt om min älskade vän...
Jag läste resultatlistan från Åkerbokombin... och upptäckte till min stora glädje att -JOO-...Vi placerade oss som nr9 med 61,33% i LB:2!!
Vilket jättekliv frammåt!!!
Vi som alltid har hamnat sist i alla tabeller.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen... Han är otrolig min pålle!

Sug på den, du!!!

Hemma igen

Nu har vi klarat av Åkerbo och den ytterst varma, HETA, dagen som var i fredags.
Jag måste få säga en gång till hur väldigt stolt jag är över min otroliga häst!
Han lastade relativt lätt och smärtfritt, han var lugn och samlad under hela tiden i transport och på tävlingsplats. Han skötte sig exemplariskt! Det var verkligen imponerande att se vilken förrändring och mognad som har skett!!!!
Dressyrmässigt finns det väl mer att finslipa på, det finns det ju alltid...
Men även där gick det bra. Nu orkade han inte hålla farten hela programmen igenom, pga värmen, men han gjorde bra ifrån sig ändå. Han var på tygel hela tiden, han var lydig och samarbetsvillig...han bara orkade inte. Stackarn!
Men jag älskar honom! Han är min och han är den mest modiga häst jag har träffat på! Han utmanar ständigt sig själv med nya prövningar. Det gillar jag!

Kramis

Tiden bara snurrar fortare och fortare....

Mellan arbete och några timmars sömn, är det just ingen tid till annat än planering av nästa dag...
Tränar det gör jag också, men kanske inte så mycket som jag skulle vilja. Trots det så går det riktigt bra på dressyrbanan. I alla fall mycket bättre än på länge.
Fast det är ju en sak att träna duktigt och prestera bra hemma, än att göra bra ifrån sig på tävlingar.
Vi får väl se - Åkerbo nästa - here we come!
Kramis

Ledig...? vad är det?

Nu är jag ledig några dagar....vad skall jag göra då?
Jo, ni gissade rätt...jag skall städa!
Än städar jag här, och än städar jag där. Nu skall jag städa här innan jag städar där..
Krångligt? Det gäller att hålla tungan rätt i mun och veta vart man skall annars kanske man dyker upp på fel ställe vid konstiga tidpunkter. Har inte hänt så mycket ..än...men det KAN ju hända, eller hur?

Vi har bestämt oss för att skjuta upp küren till sensommaren också. Det är för mycket saker som krockar just nu, känner vi. Ingen idé att bränna våra ljus i båda ändar och samtidigt, tycker vi. Så, ingen kür ännu. Men träna på...för den kommer att vara ...när ni minst anar det!

Så är det nästan alltid!

Ha det kramgott!

Oj,oj,oj....
Vilken sommar det blev...allaredan!
När sommaren kommer, kommer den alltid som en överraskning.
Det är blåsigt och kallt och man väntar och väntar på sol och värme.
Plätsligt är den bara där...som en tjuv om natten, smyer den sig fram bakom ryggen på en, medan man sover...eller hur?
När man tänker på det...så är det mycket som händer när man sover. Man åldras, man växer och man krymper. Kul!
Ha det gott, och NJUT
Kramis

Äntligen!

Phuuu....!!!!


Detta satt långt inne, skall jag säga....

Äntligen är jag färdig med mitt dressyrprogram som jag skall rida på Sommarküren! Det känns så otroligt skönt att äntligen ha hunnit med att bara sitta framför datan en stund....och bara klura...!
Nu är det bara resten som fattas...
Hästen skall vara i trim, jag skall vara i trim, ridhuset skall vara i trim...ja, ni fattar vinken.
Om någon känner för att ge en hjälpande hand, så är det fritt att komma till tals...
...hör inget....
Nää, trodde väl inte det...!
jaja, jag vet!
Det är saker jag måste ta itu med alldeles själv...men om jag inte hinner då?

Nej, bättre attityd får det bli...så...DETTA KOMMER ATT GÅ BRA. ALLT KOMMER ATT FIXA SIG. ALLT BLIR FÄRDIGT I TID. OCH JAG OCKSÅ...! phuuu....

kramisar

Gissa vad vi skall göra?!!!

Eldfängt i Tryggestad

Den största eld man kan tänka sig! Ohh vad den värmde gott!!

Tre av eldpojkarna: Nils Johan, Esa och Pelle

Resten av eldgänget: Catrin, Per-Martin och Annelie.

Det var svinkallt den där kvällen när det begav sig. Men tappra som vi var, kom grillen fram, campingstolar och tilltugg av alla slag (mest onyttiga).

Hundarna Assar och Tiffy sprang om kring och lekte som om de aldrig gjort något annat...de som aldrig ens hade träffats förut...hmm...något att lära kanske.

Vi hade en frusen men väldigt trevlig och rolig stund där ute vid elden.

Väl genomfrusna fortsatte vi inne hos Esa och Catrin med hembakad paj. MUMS!

kramisar

Tidsbrister

Det är inte klokt vad tiden rinner iväg!!!
Jag tycker inte jag hinner mycket mer än att jobba och sova....nåja lite umgås jag ju med Pelle också....men ändå!
Jag har inte hunnit göra ngt program till küren ännu. phuuu....
Jobben bara rullar in, och tacksam är jag väl över det...men det tar tid att arbeta sig igenom alla chanser jag har att tjäna lite pengar.
Nu skall jag försöka hinna med lite sömn också, innan det bär av till jobbet igen.

Kram....så länge

Bråda förberedelsedagar

Nu har det hänt igen!!
Vi har bestämt oss för att ha en kür till!!
Det skall bli såå roligt!!!!!

Förra gången var så lyckat och framför allt roligt att klura och hitta på ett program, komma på rätt sorts musik och mixa ihop den på rätt sätt...phuu...men det var en såå rolig upplevelse.

Denna gången tror jag att jag har bestämt mig för ett lite mer "dramatiskt framträdande"...hihihi...

Jag tänker inte avslöja för någon mina planer, för mycket hänger på överraskningsmoment
Jag tänker i alla fall ha en mycket trevlig tid med planering och att greja och dona fram ett så bra program som jag kan åstakomma med min lille pålle.
Vad Ashley tycker vet jag inte...men förra gången tyckte han verkligen om musiken och faktiskt "diggade" lite till den emellanåt. Det ni!

Tur i oturen...i naturen

I detta underbara väder är det ju så klart skönast att rida ut i skogen och bara vara ett med sin häst, eller hur?
Galoppera långa sträckor på sippdränkta ängar och genom alléer av grönska!!! Underbart!!

I går följde Sebbe och Ludde med mig och Ashley ut i skogen på en tur. Den turen började verkligen udda...
Ungefär i höjd med ridhuset vägrade hästarna att gå ett enda steg till. Vi försökte och försökte utan att få fram dem alls. Det enda hållet som gick att få dem i var bakåt...hmmm.

-Jag vet! sa Sebbe... vi ryggar dem en bit förbi det de har stirrat in sig på! Sagt och gjort. Sebbe ryggade perfekt förbi det som Ludde tyckte var läskigt, och Ashley följde med Ludde...
Det var faktiskt inte alls en dum idè, på samma gång fick ju Ludde lite extra träning...

Vi galopperade och travade och hade allmät trevligt, tills vi kom till en krök där det var lite mjukare i backen, så att hästarna sjönk ner med hovarna en bit. Där tänkte vi ta det lugnt och skritta förbi.
När vi var i jämnhöjd med ett vakttorn blev Ludde rädd och hoppade till för en planka som vajade lätt i vinden. -OHH sa Ashley, det måste vara livsfarligt, laddar och slänger sig åt sidan - det är bara det att han fötter sitter så djupt i backen att han inte får dem med sig - varmed vi tvärt trillar i backen. jag först och Ashley efter. Hela hästen ramlade över mig!!

Det var en väldig tur, eller änglavakt, att marken var mjuk just där, annars hade det gått illa...
Som det nu var, blev ingen av oss skadade, vad vi nu vet... Jag är lite stel i nacken, Ashley är lite stel i ett ben, muskulärt i båda fallen tror jag.
Men hade marken varit hård, som den var bara några meter bakom eller längre fram....ja, då hade jag nog brutit ett ben...minst...

phuu....

kramis

En vanlig dag...?

Har jobbat min andra dag på Solliden idag!
En märklig känsla att plocka bland Kungen och Drottningens prydnadssaker och bädda deras sängar....
Jag tog ut Ashley på en runda i skogen idag oxå. Jag tyckte att han behövde stärka sitt självförtroende lite. Och det behövde han verkligen. Han sjåpade sig som vanligt och skulle inte gå förbi ridhuset alls.
Ami kom till min räddning och coachade mig och honom vidare in på rätt väg som ledde mot skogen. Han hade väl fått för sig att det lurade något i buskarna... och ja, han var livrädd för sin egen skugga.
Jag kan inte räkna alla de gångerna på denna tur som han plötsligt slängde sig åt sidan för att skuggan flyttade på sig när vi gick runt ett hörn någonstans.
Denna häst... vad skall man säga. Man kan bara älska honom, ju.
Efter runda tog jag honom till hoppbanan och hoppade lite hinder med honom.
Det är såå roligt att han har sådan hoppglädje!! Toppen är det!!
Imorgon tänkte jag tvinga ut honom på ännu en "skräckrunda" i skogen....stackars pålle...

Kramis

Två rosetter!!

Jag är så lycklig och stolt över min ädle springare!

Han har verkligen utvecklats det här året!

Vi var med på Clear Round hoppning i Tryggestad idag. Vi var med i två klasser, 30 och 50cm. Jag valde låga höjder eftersom vi tillsammans försöker lära oss att hoppa. Så, lagom är bäst.

Sååå kul det var!!!

Ashley var pigg och han verkligen söög mot hindren. Han tyckte det var jättekul att få skutta över dessa hinder.

Här kommer bildbeviset!

Myrslok?

Nej men titta...

...det var en HUND under all päls....

...tro dé...

Uteritt i vårsolen

Med på denna uteritt var: Annelie/Packstone, Sebbe/Ludde, Diana/Winocky, Matilda/Starlight, Alva/Judy och jag, Annica/Ashley

Vi hade den mest underbara uteritt någonsin! Solen sken, vårblommorna lyste så det nästan stack i ögonen, fåglarna kvittrade en härlig symphoni...kort sagt...underbart, helt enkelt underbart...

En alldeles vanlig dag

Idag var en alldeles vanligt härlig dag i stallet.
Vi (jag och Lina) red i väg till hoppbanan och galopperade runt där lite en stund för att mjuka upp hästarna mer i sinnet än i deras kropp. Naturligtvis mjukade vi upp deras kropp också, men huvudsyftet var att mjuka upp dem i sinnet så att de blev lite piggare. Så att de fick springa av sig lite vårtrötthet och få lite vårspring i benen i stället. Lina red "Den Gråe" och jag min härliga flinga.
Catrine kom ridandes på sin pålle och lockade med oss på en skrittrunda genom skog och över ängar. Så underbart det var!!
Fåglarna kvittrade och blåsipporna kikade försiktigt fram ur det vissnade fjolårsgräset. En verklig lisa för själen, skall jag säga!!
Vi har tur vi i stallet som har såå härliga ridvägar, hur långa som helst, i alla väderstreck, dessutom! Det är inte annat än att man tycker lite synd om dem som kommit lite på kant med sin bys bönder, så att de stänger av fina ridvägar. Men kämpa på! Ni kanske kommer på ett sätt att få dem att öppna upp markerna igen. Vem vet? Kanske det kan bli som förr, då så gott som alla vägar var "ridvägar". Man kan ju bara hoppas...

Kram alla vänner.
Våren är här!!

Tokerier

Jag hittade lite roliga bilder på katter!

Är de inte för härliga!

Mörad fast seg ändå

Ojojojoj...
Nu är man mör skall jag säga....
Vi var på hoppträning igår. Annelie, Catrin och jag.
Det var inte nådigt, vilket tempo...
Efter 15 minuters uppvärmning var jag och Ashley alldeles genomvarma. Men nu när jag tänker på det...det var ju det som var meningen med uppvärmningen. Man SKA ju bli varm och mjuk i alla leder och senor och muskler.

Jaa, vi hoppade i alla fall. Catrin och Annelie åkte ju lite på varsin räkmacka, tyckte jag, för de har ju hästar som vanligtvis hoppar som om de aldrig hade gjort annat.
Men faktiskt såg det ut som de fick kämpa lite också.
Ashleys och mitt problem var (som det ju alltid är) farten!
Vår tränare fick mig att drämma till den stackaren så han därefter fick lite eld i baken.
Jag tror att han blev milt chockad av den ovana behandlingen....kanske.
I vilket fall som helst gav det resultat!!! Han hoppade som en liten studsboll över båda hindren...utan att stanna emellan som han brukar. - Det tycker jag var duktigt!!

Jag fick i läxa att öva upp speeden på honom och så att han inte stannar.

VI SKALL KLARA DET!!

Följ den spännande fortsättningen i nästa avsnitt då det avslöjas vem som hoppade mest, bäst och snabbast!

Kram på er!

Åhhh...vilken härlig dag!!
Annelie, Catrine och jag sadlade på våra hästar och gav oss ut på äventyr ända ner till Borgholms ytterkant. Vi red först till allvaret sedan ner i slottsskogen och galopperade på de härliga vägarna där. Sedan drog vi oss mot Borgholms utkant och så vidare mot Rosenforsområdet.
Väl inne på grusvägen föreslog Annelie en liten galopp. Javisst, sa vi glada i hågen. Sagt och gjort. Galoppen var härlig och gick i behagligt tempo. -Vi kan väl öva oss lite i fältsits, sa Catrin. Joo då, det gjorde vi
Äh, ropade Annelie - Sisten till huset där framme!!!
Och vilken speed pållarna fick!
Rosano fullkommligt låg ner...Ashley pinnade på, hack i häl med Rosano. Packstone var först, som vanligt.
Det var såå härligt!!
Hästarna tyckte det var riktigt underbart att verkligen få sträcka ut sig.
Hästarna var glada, men vi var nog ännu galdare...med farttårar rinnande utefter kinderna!
HELT ENKELT UNDERBART!!
Det skall vi snart göra om igen!
Kramis

Lunchmys i hagen

Så här mysigt och trevligt har våra hästar det i hagen vid lunchdags!

Rosano & Packstone delar syskonlikt på den goda hötappen.

Bästa vänner - för stunden - innan allvaret sätter in igen och ordningen återställs...

Lunchdate?!

Ashley undersöker en trädstam i hagen.

-Kan man tugga på den mån tro?

Eller är det kanske tänkt att vara en tandpetare av modell large?

...hi hi hi...

FilmPremiär: Vitaminkür i Tryggestad

Här alla fans....kommer äntligen filmen ni har väntat på!
Vi hade en underbart rolig stund tillsammans!. Hästarna var verkligen i sitt esse!
Ryttarna var vid gott mod och utrustade med uppvisningskänsla som verkligen lyste igenom på alla. Efteråt, när det hela var över var alla samlade inne i ridhuset för gemensam prisutdelning. Vi var 9 ekipage som startade och det var 9 ekipage som fick dela på 1:a platsen. Som en extra överraskning lottade vi gratis ut en stor fruktkorg som det smugit sig in lite godis i också... Den korgen gick till en något förlägen ung dam. Men vi tror att hon (och hennes häst) blev tacksam för innehållet.

Så kära vänner....Titta och njut!
We had the time of our lives!

Dagen efter...

Nu har vi haft kür!!
Vi hade toppenkul!
Alla var såå fina och gjorde sitt allra bästa. Hästarna var på gott tävlingshumör, och snön föll så att alla hästar såg ut att ha glitter i pälsen.
Vi filmade allt ihop så ett samandrag kommer här på bloggen om ett tag, så fort jag har redigerat det lite.
Jag skall försöka få in det på ÖRF:s hemsida också. Så alla kan se hur kul vi hade, och hur kul man KAN han, även om det inte är blodigt allvar och poängjakt.
Kramis, ses snart....ha lite tålamod!

Dagen före DAGEN

I morrgon är det kür har i ridhuset!
Skall bli jättekul att få rida till musik, och få se vad de andra har hittat på. Spännande!
De sista förberedelserna har gjorts, manarna är flätade efter alla konstens regler. Allt läder är putsat. Allt är förberett. Känns skönt... lungt och skönt.
Det har varit en annan luft i stallet idag. Ljusare på något sätt.

Det är väl våren som tittar in med sitt glada leende, kan tänka...
Kramis

Vad trött man blir...

Man blir såå trött på folk som inte kan hålla fingrarna i styr!!!
Det är så onödigt, så jobbigt och framför allt okamratligt.
Har man inte tillräckligt av det som man tycker att man behöver, så frågar man om man kan få låna eller köpa! Att det ska vara så svårt för vissa att ta till sig... något som man får lära sig som barn... det flesta av oss ialla fall.
Om transporten av det man behöver fattas.. säg till! Det går väl alltid att fixa. Det är alltid någon i ens närhet som har ett släp, en kärra eller annat man kan använda sig av.
De vänner man har/får under livet skall man vara rädd om. Man kan inte behandla folk hur som helst. Man kan inte vara så självsvåldig att man "tar tillbaka" sånt som man har hittat på att andra har tagit ifrån en. Det är en ren undanflykt av vad det egentligen handlar om: snikenhet och avundsjuka, i värsta fall.
Nu vill man ju inte tro det värsta om folk man har i sin närhet, men vad gör man när den så kallade vännen gång på gång tar för sig av andras saker utan lov?!
Och skall man hårddra det hela...så handlar det faktiskt om stöld... och sånt kan/skall anmälas. Inte för att det kanske handlar om så mycket pengavärde (förhållandevis), men för att få stopp på stölderna. För att kanske se till att den vännen får den hjälp den behöver , ekonomiskt eller annat.
För man vill ju hellre fria än fälla, trots allt.
Egentligen är ju allt tragiskt.... och den som har lidit mest är ett oskyldigt djur som antagligen inte fått tillräckligt med mat under denna tiden.
Och vad händer nu med det stackars djuret, som jag förstår har mycket speciella behov...? Var det införstått när stölderna begicks? Var den där vännen beredd att låta djuret ta konsekvenserna av hennes urusla handlande och brist på kamratskap?

Eller.. hemska tanke...var det med kall beräkning som stölderna begicks och fortfarande begås???

Man kan ju bara undra...

Vad trött man blir...

Vårfika

Vilket härligt väder!

Vårfika med gänget i solen utanför stallet. Annelie hade bakat en kaka som smakade mums!

Diana och barnen tittade in för att greja och dona och fikade lite med oss.

Träningsresultat

Åhh, vad min ädle springare är duktig!!!
Han är foglig, han är rolig och har humor som få, han är helt enkelt underbar!!
Jag känner mig så lycklig för att jag har honom i mitt liv....att envisas med. För jag är inte så säker på att han hade gett mig samma betyg, eller ens ett liknande. Jag misstänker att han till en viss grad tycker att jag är rätt så besvärlig....emellanåt.
Nåja, jag vet att han älskar mig lika mycket som jag älskar honom. Vi har mycket roligt tillsammans.
Träningen inför küren går bra. Vi har gjort stora framsteg på vissa saker. Bra saker, skall jag säga. Innan ni vet ordet av gör vi både passager och piruetter för att inte nämna spansk skritt....hihi

kramisar

Förvirrade tankar

Vårtrött...någon..?
Pigg som en mört, kanske?

Idag skall vi träna lite på küren , tror jag ...om lusten faller på...eller in...
Vi får väl se på vilket humör den lille pållen är.
Ingen Lenaträning i dag ialla fall. Hon har ryggskott, stackars henne! Ont!!
Så vi får försöka vara duktiga utan henne, om det nu går...

Kramisar

Äventyret i Skandinavium 2009

Hello!

Nu har jag varit på semester i Göteborg!

Jag var på Skandinavium med två väninnor från Borås.

Jag skall bara säga: VI HADE GÔRSKOJ!!

Här kommer några bilder från det äventyret!

Kommer inte ihåg vem det här var, men tjusigt var det!

Bonde-Peter och Idol-Alex hittade jag i färd med att sjunga en trudelutt. Bara för mig ...sa dem...eftersom jag så troget hade väntat på att få höra dem i säkert en timme.

(sanningen var att jag hade sååå ont i fötterna och ryggen efter många timmar på mässan...)

Idol-Alex poserade snällt framför kameran, och passade på att krama mig! Klart han inte kunde låta bli det...!...eller?

Solveig Strömbom och hennes dotter Mari framför en tjusig Friserhäst.

Idel glada miner, som ni kan se! Vi hade ingen som helst anledning att lipa...

Kramisar

Kondition och annat nödvändigt

Idag har jag och min lille prins jagat runt i ridhuset i jakten på kondition! Det ni!!
Varv på varv och en och annan volt gick i galopp. Han börjar bli mer och mer stark och uthållig...hoppas bara att jag kan hänga på hela vägen också. Vi galopperade omkrin där i nästan en halvtimme. Det tycker jag var riktigt bra, för att var oss!

(Om ingen annan skryter om oss, får vi väl göra det själva:)
VI VAR JÄTTEDUKTIGA!!....sådetså...

kramis...om ni hinner ikapp oss, vill säga.....

Snösemester

Jaha, så var det dags igen...
Pelle har varit hemma sedan det först snöade. Han har passat på att vara lite sjuk (förkyld). Den stackaren är verkligen sjuk...stundtals vill säga, för emellanåt kommer han ihog att det finns panodil. Tack och lov. Men nu är han på bättringsvägen iallafall.

Vår lilla vovve är ljuvlig som aldrig förr någon hund varit. Hon är ett fantastiskt knippe av energi och bus av alla slag. Missförstå mig nu inte...hon är busig, men på ett snällt sätt.

Hon biter inte sönder saker för oss, men däremot snattar hon vad hon kommer över. En riktig liten tjuv, det är vad hon är. Jag brukar säga åt henne att det blir svårt för henne att få vänner om hon hela tiden snattar av deras mat eller andra godsaker.....men jag vet inte om hon lyssnar. Kanske bara med ett öra. Men bryr hon sig? Hon kanske, i en vild fantasi, inbillar sig att vi aldrig kommer att märka något. Vi som har så mycket och överflöd av allt gott som en liten vovve kan tänkas vilja ha, kan väl i all sin dar inte märka om det fattas något....t ex på middagstallriken eller i fruktskålen...
Det är ju lagom kul när man upptäcker sitt läckra äpple, som man sparat, ligga gömt under en matta, med bitmärken i, eller hur?
Nåja, hon kanske lär sig med tiden. Kanske ger hon upp och inser att vänner måste man respektera tillräckligt mycket för att inte snatta deras godsaker från dem. När hon blir tillräckligt gammal värdesätter hon nog sina vänner mer...tror jag...hon är ju bara en liten vovve, omkring 19månader gammal.

Vi får ha tålamod med henne, helt enkelt....

Kramisar

Konsten att synas

Idag har Pelle fått sitt firmanamn klistrat på bilen. Det blev skitsnyggt!

Syns man inte så finns man inte, så enkelt är det!

Och det är faktiskt något man kan tänka på annars också, eller hur? Det är otroligt lätt att "missa" en person som går utefter vägen...utan reflexer...

Så, reflexa upp dig i tid! Glöm för all del inte hästen!

Även på dagen syns man bättre med reflexer än utan.

Kramis

Vi syns!

Träna - städa eller vad?

TJOHOO!!!
Idag skall jag träna en stund för Lena!
Det skall bli jättekul att för en gång skull ha någon som ser alla misstag jag gör - OCH som kan hjälpa mig att korrigera dem.
Ashley älskar henne lika mycket som jag gör, så det kommer att bli toppen!

På lördag är det Alla Hjärtans Dag. Jag har förberett en alldeles speciell sak åt min man. Hoppas att han tycker om det. Vi får väl se.

Snart skall jag samla ihop mig och sticka iväg till stallet, i snövädret.
Städa! Vadå städa? ....eller?...

Veterinärbesök

Jaha...då har lilla Tiffy, som vi kallar henne, varit på sitt första besök hos tant doktorn.
Det gick såå bra, hon var duktig och gick med på att bli tittad på och undersökt både högt och lågt.
Allt var bra med henne förutom en öroninflammation som hon tydligen haft ett bra tag, enligt vet Satu.
Men den fick vi med för så snart är hon bra igen och slipper att skaka på sig så ofta.

Annars är hon den mest ljuvligaste lilla vovve och vän man kan ha. Hon är mycket noga med att hålla koll på vart man är. Ibland är det som om hon säger: Det gör inget matte, gå du på toa....så vaktar jag under tiden. Ingen skall få komma och bita dig i rumpestumpen när du nu sitter med den bar! Lita på mig! Och så går hon kavat fram till ytterdörren och tittar ut och spanar efter farliga ting som kan dyka upp. Ibland morrar hon lite, bara utifallatt...man kan ju aldrig så noga veta, liksom...

Kramisar

Från Troll till Prinsessa

Nu var det länge sedan jag skrev något, men ni vet, den som väntar på något gott...och så vidare...

Javäl, några saker har ju hänt ialla fall. Trollet har jag försökt att klippa. Och döm om vår stora förtjusning när vi upptäckte en hund under allt det där håret!!
Och vi som trodde att det var ett troll....

Det visade sig vara en riktig liten prinsessa, med så mycket charm och bus och sprallighet som det bara kan finnas i en liten vovve på knappt 2 år.

Jag skall försöka ta nya kort på henne, om jag kan få henne att vara stilla ett par sekunder....

Annars har allting gått bra med träningen av Ashley. Han är såå duktig. Faktiskt har han blivit riktigt lydig. Och inte bara i ridhuset utan, tro det eller ej, igår gick han med så fint in från hagen - utan sina kompisar. Stort, tycker jag. Det känns som om jag har vunnit lite mark där. Vi får väl se.
Men jag kan inte låta bli att undra vad nästa grej blir som plötsligt får för sig att inte göra....hmm.

Idag skall jag öva på mitt kürprogram med musik till. Skall bli spännande att se om Ashley tycker om den musiken, eller om jag måste byta. Det återstår att se.

Härlig är han...min pålle!
Kramisar

Tillökningen hos oss var en...

Tillökningen hos oss var en....ett .... troll?

Tiffany i egen hög person

Influensa...vilket påhitt!
Jag skulle vilja tala ett allvars ord med den som uppfann det!
Det är ju tråkigt ju...!
Jag är tillräckligt sjuk för att känna att jag inte riktigt orkar hänga med, men samtidigt har jag lite långtråkigt. Och andra sidan orkar jag inte med några hyss heller.....phuu....
Feber, hosta och frossa och skelettvärk om vart annat. Det gör till och med ont i ögonhålorna!
Ögonen är ömma. Och då menar jag inte den där milda blicken jag brukar ha.....utan de är verkligen ömma.

Skall bli skönt när det verkligen är över och man kan börja skoja med folk igen...

Kramis

PS. Vi skall få tillökning i familjen!!!

Djupdykning i frysboxen

Viket vackert väder det har varit idag!
Catrin lockade med mig på en skrittur ut i markerna runt Tryggestad. Det var såå härligt!!
Svinkallt, men vackert och härligt!
Det tog inte så värst lång stund innan vi frös om våra tår och näsor, men det var det värt. Vi kände oss rätt så duktiga efteråt när vi satt inne i värmen och drack varmt och åt bullar.
Mysigt!
Jag tror att till och med hästarna tyckte det var en aning kul att komma ut. Vid något tillfälle under turen spetsade de öronen och tittade lite mot horizonten, kanske spanade de efter våren... men förmodligen var det väl någon älg eller nåt rådjur eller så.

Kram alla

SÅ DET SÅ...fortsättning

Glömde säga detta:

Jag startar min Fan-Club i mitten på nästa vecka!

SÅ DET SÅ!!

Åhh, vad jag längtar efter att få en ordentlig träningsgenomgång av Dressyr-Lena!
Jag var och tittade en stund på Annelie & Tintin igår, och blev såå sugen!!!

Jag gjorde ett avtal med mig själv där och då: Träna, träna och åter träna på det som Lena har försökt att lära oss det senaste halvåret! Det låter ju en aning ambigöst, men det är väl OK?
Man måste ju sätta alla klutar till och gärna samla lite extra lust och vilja runt hörnena, eller där man anar sig till det. Eller hur?
Vilket fall som helst, så tror jag varken jag eller min pålle kommer att må så dåligt av det. Kanske att vi rent av blir lite mer samspelta, koordinerade, harmoniska, glada, pigga och
(väl)tränade på kuppen!!

Då lär alla bli såå avundsjuka på oss...."S"

...och beundra oss jätte-mycket...."S"

SÅ DET SÅ!!!

Kramisar

TJOHOO!!
Oj vilken härlig energi min pålle har!
Det är nästan som att sitta på en annan häst....fast med Ashleys glada skojfriska humör!
Just nu är han såå goo!
Men senast i förrgår kunde jag ha sålt honom för en femma!
Han har kommit in i en sån där "ska-vi-se-vem-som-bestämmer" fas...igen.
Denna gången är det på vilket sätt han möjligtvis kan träna mig att INTE ta ut honom ur hagen när de andra hästarna får vara kvar.
Än så länge har jag lyckats distrahera honom 2 gånger av 3 med morötter.
Skam den som ger sig!
(det tänker säkert han också!)

kramisar

Tack Malin för den energin! Jag behövde den verkligen.
Det är väl konstigt hur mångt och mycket tycks dränera energin för en, om man tillåter det, eller inte har garden uppe...man känner sig lite rånad faktiskt...!

Så tack igen Malin, för att du delade med dig av det välbehövliga!
PUSS
Lycka till med packningen:-

Energizerbunny...jovisst

Jag har ingen energi... och jag som skulle ha tränat och tränat och varit såå duktig.... nåja

Iskallt ju....

Fy vad kallt!!
Det känns konstigt att tänka på att om bara några månader kommer det att vara tvärtom ...för varmt istället!

Men jag erkänner att det är vackert!
Och Ashley gillar sin "nya" värld, helt i vitt. Han är så pigg och glad, den spelevinken...phu....

Vi går mot varmare tider, det är ju alltid en tröst för er era frusna stackare...!!!! (hi hi hi)

(Jag fryser nog värst)

Kramis